Vilodag - Sabbat eller åtminstonde fem veckors semester!
Hjälp!
Husse har helt glömt bort sitt judisk-kristna arv.
Vart tog den sjunde, vilodagen egentligen vägen?
Här vaknar man 07.00, tvingas ut och vakta huset innan slavdrivaren drar med oss ut på en prommis eller cykeltur.
Sen ska man ner på stranden efter lunch. Mer jobb. Inte får man en blund i ögonen när man kommer hem heller.
Nä då envisas husse med att ha gäster i trädgården, givetvis i sällskap med lite vin och diskussioner och vad som är normal eller inte.
Idag gav jag och Doris upp och smet in till grannen och la oss på hennes soffa för att försöka sova en stund.
Men det varande inte länge. Närå, e man Dobermann då tvingas man vara ute hela dagen.
Nu är klockan snart tjugo minuter över tolv, och jag har inte sovit en blund sen sju i morse.
Husse definierar sig som kristen. Jojo! Hur kristet är det att inte tänka på sin nästa? När ska man få vila?
Det e likadant varje dag. Fredag som söndag. Kan ingen påminna husse om att fredagar är heliga och vikta för sabbaten? Söndagarna likaså. Till och med Gud fader undantog söndagen som arbetsdag och sa att det var en vilodag.
Nåja, Husse kanske inte är så kristen. Men jag hoppas han respekterar arbetsrätten och ger oss fem veckors semester. I vart fall fyra veckors sammanhängande ledighet.
Glad midsommar!
Här på Gotland förbereder lillhusse kvällens firande. Husse är på jobbet, som vanligt.
Min semestertripp här på Gotland är ljuvlig. Jag cyklar både morgon och kväll. Promenerar sakta runt ringmuren på em. Pinkar på ruiner och gutefåren som ligger lite här och var i Visby.
Gutefåren är en historia för sig. Omöjliga att skrämma. Bara ligger där och väntar som betongklossar.
Gud ska veta att jag försökte skrämma iväg dem första gången jag träffade ett.
Nä nu ska vi lämna huset i stan och bege oss ut till stugan på landet och fira midsommar istället.
I morgon ska jag på en naturutflykt med kråkan Abbe. Abbe ska bli filmstjärna i BolliBompa i vinter.
Cykelsemester

Det är lite tyst på bloggen nuförtiden. Men det beror på att husse har en del att stå i.
Laos, flytt till nytt hus och så mitt i all röra, en cykelsemester på Gotland.
Jag är alltså på Gotland. Utan Doris! Det blev för mycket med två hundar sa lillhusse, så Doris är kvar i norrland.
Gotland är vackert och platt. Inga berg här inte. Cykelvägarna fantastiska.
Skriver mer i morgon om jag hinner.
Jag, en läckerbit?

Husse ska åka till Laos och jobba om några veckor och jag får inte följa med.
Han påstår att jag iofs skulle bli väldigt populär i Laos, men kanske inte som jag är van.
Jag skulle nämligen serveras till middag.
I området där han ska jobba, norra Laos, äter man tydligen oss hundar till middag.
Hemska tanke. Men det smakar inte så hemskt säger husse, som tydligen hade den dåliga smaken att prova hundkött när han jobbade i Korea för några år sedan. Jojo, nu kanske ni fattar hur jag egentligen har det.
Det börjar sakta gå upp för mig att jag kanske ska lyssna extra noga när han mullrar, Nu jävlar skärper du dig annars blir du köttfärs.
Borta bra men hemma bäst

Har ni saknat mig? Jo jag tackar... Jag har varit bortrest. Först var jag hos min matte i Sthlm, sen var jag hos grannen. Husse har jobbat i Stockholm, och då fick jag inte vara med. Men nu är vi hemma igen.
Trädgårdsmästare Sizu vom Fachenfelde

Tänk att man aldrig får jobba ifred.
Husse han gräver och krafsar i rabatterna. Men när man ska hjälpa till och tillföra lite benmjöl, då får man skäll.
Men skam den som ger sig. Husse gav upp till slut och grävde en ny grop som jag fick fylla igen.

Fiin pojke

Jag älskar när husse säger, Fiiin pojke. Då vet jag att jag gjort nåt bra. Som igår och idag. Ute på klipporna.
Vi tränar uppletande bland stenar och klippskrev. Jag var väldigt slarvig och snabb i början, men nu har jag förstått att jag tjänar på att ta det lugnt. Jag kan till och med ligga kvar på plats och vänta medans husse lägger ut kötbullar på klipporna. Trots att han går långt bort.
Det kanske inte ser så ansträngande ut, men prova att balansera på smala stenar samtidigt som du ska leta efter enkronor får du se.
Enligt husse hade jag inte världens bästa balans när jag kom hit. Men den har blivit mycket bättre nu.
Jag har frågat husse varför vi leker på klipporna, ska jag bli räddningshund? Inte alls svarade han. Jag behöver bara lära mig koncentration och samarbete. Jojo. jag samarbetar och koncentrerar mig i princip hur mycket som helst bara jag får fortsätta leta köttbullar och för höra fiin pojke när jag är mätt,
Sommaren är här

Igår gjorde sommaren entré här uppe i norr. Jag, Doris och Blenda var ute på klipporna och jag badade för första gången i år.
Husse var lite orolig över om jag kunde simma eller inte. Men det kan jag. Lärde mig det av matte i Sthlm.
Tog ett litet dopp tillsammans med Blenda, som är en spaniel av något slag.
Skönt och svalkande.
Efter badet la husse ut korvbitar på stenarna, så vi letade korv i över 20 minuter. Var helt slut när jag kom hem igen.
Vart tog alla vackra flickor vägen?

Molly, Doris och Hera! Tre underbara flickor som i snart två månaders tid varit helt besatta i mig.
Deras uppmärksamhet har varit total. De har viftat inbjudande på svansen, pipit,tittat,charmat och gjort allt för att jag ska uppmärksamma dem.
Men nu är allt som vanligt igen. Molly bråkar med Doris och Hera vid staketet. Doris och Hera håller sig på varsin kant i trädgården. Hera biter ifrån när jag försöker närma mig henne. Sur Doris orkar jag inte ens försöka charma längre.
Äntligen säger husse. Varför blev det på detta sättet, undrar jag,
Vilodag -eller husse är trött
![]()
Man måste vila ibland, sa husse när jag väckte honom 06,30 i morse.
Nog blev det vila av alltid. Husse har halvsovit i solstolen medans jag och Doris har slöat i solen.
Trodde det skulle bli fart på honom på eftermiddagen, men nu skyller han på huvudvärk.
Vila, jo jag vet nog bättre. Så här brukar det bli när han lämnar oss ensamma hemma och går iväg till sin kompis Magnus på kvällen.
Schyssta grannar

Ikväll kom grannens pojk, Christer och hans kompis Jakob förbi. De är väldigt glömska. Helt ofattbart med tanke på att Christer klarade teoriprovet för körkortet igår. Men glömska är de. De gömmer handskarna och mössorna i trädgården, sen ber de mig hitta sakerna åt dem.
Lätt som en plätt tycker jag. Men de blir lika lyckliga varje gång.
Är det lika enkelt att ta körkort ska jag anmäla mig till körskolan i morgon.
Gonatt.
Satan vilken miss

Skam den som ger sig. Idag bestämde jag mig för att göra tvärtemot.
Bestämde mig för att springa åt motsatt håll när husse ropade HIT.
Det tog tvärstopp.
Rejält tvärstopp dessutom. Husse hade nämligen bundit fast mig i ett långt rep, vilket jag inte uppmärksammat.
Fadäsen inträffade när vi skulle träna inkallning på Brukshundklubben idag.
Jag skötte mig som vanligt utan anmärkning tills jag trodde att husse börjat svikta i uppmärksamheten.
Men nu vet jag bättre.
Jag orkade inte tjafsa något mer efteråt, utan kom varenda gång han ropade hit.
Som belöning åkte vi till lillhusses firma och letade saker.
Husse gömmer handskar, mössor och strumpor bland pallar och trälådor. Sen får jag och Doris leta rätt på dem.
Det e lite som fågel fisk eller mittemellan. Jag kan fisk och mittemellan. Doris däremot kan fågel.
Hon kan hoppa upp på pallarna och leta på ovansidan. Jag är lite avis, men det kommer säger husse.
Brorsan, Styx var också med. Han letar fisk och mittemellan han också. Han tyckte det var skitskkoj.
Jag oxå.
Inkallning och sök
Idag tränade jag inkallning igen. No problems. Var på klubben med brorsan. Lekte lite på agilitybanan. Fick testa gå på bred träplanka, lite läskigt eftersom jag kanske lider av höjdrädsla. Men den gick över.
Senare på em kom husses son hem och käkade middag. Sen bar det iväg till skogen för att leka sök.
Jag hade 3 kamrater som jag skulle söka rätt på. Jag gjorde mitt, var duktig som fan. Sen bar det iväg till klubben. Wow tänkte jag, nu blir det lite lek och skoj. Kanske en sväng in i klubbstugan för att spana efter schyssta brudar.
Vad händer - JO jag och Doris får sitta kvar i bilen. Husse och hans kamrater går in och fikar. Hallå - motivation??
Mig lurar ni inte
Idag hade husse bestämt sig för att jag inte kommer på inkallning och att vi måste hårdträna inkallningar.
Utrustad med en spårlina tog han lillhusse till hjälp och satte mig på ena sidan av plan, och ropade sen HIT!
Jag kom varenda gång. Fattas bara annat. Man är inte en Dobermann värd namnet om man chansar på att dra när man ser en orangefärgad lina hänga från halsbandet.
Samma sak när vi var på prommis med Doris, syrran och Ruska och Laine. Jag kom som ett skott varenda gång de provade inkallning.
Vid det här laget var nog husse lite bekymrad över att ha lagt ner så mycket tid och jobb helt i onödan. Så för att liksom bevisa för sig själv och alla andra på¨gården bestämmer han sig för att rigga ett överfall för att jag ska sluta gapa på hundarna som går förbi på gatan.
Han ringde brorsan och bad hans matte komma gåendes på gatan. Själv hade husse utrustad sig med en påse, fylld med tomma ölburkar och sten i.
Sen lämnade han tomten, försökte gömma sig bakom knuten ( men jag hörde hans röst) och så skickade de fram Styx. Jag satt kvar och väntade. Styx, stackarn fattade ingenting, utan gick där nere på gatan, fram och tillbaka.
Till slut gav husse upp.
Järnridån
Man kan ju lockas att tro att melodifestivalen skulle locka till en trevlig familjkväll där hela arken, med alla djur samlas och har en trevlig kväll med ostbågar och frolic. Men inte då.
Husse går iväg till Frallans husse och är borta i flera timmar.
Som tröst lämnar han TV:n på. Som om vi skulle vara intresserade av att se spektaklet.
Nä lägg ner eländet om det ska va på det här sättet. Vi har ingen lust att sitta ensamma hemma och vänta på att fel låt ska vinna.

